Fredrik Nilsson @RunXFast

Joined August 2014

Tweets

3
Followers

10
Following

98
Likes

26

Carl-Oskar Bohlin @CarlOskar

3 years ago

Idag tog Sveriges statsminister Ulf Kristersson emot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på sommarresidenset Harpsund för en arbetslunch tillsammans med några andra statsråd, däribland undertecknad. Kontrasterna kunde inte vara större. Förra gången jag hade förmånen att träffa president Zelenskyj skedde det i en nedsläckt byggnad, med skyttevärn av sandsäckar utplacerade med jämna intervall, mitt i krigets Ukraina. Idag fann vi oss i en av de vackraste svenska idyller man kan tänka sig. Kontrastverkan formades dock till mycket liten del av geografi, utan av gränsen mellan krig och fred. Det ställer våra vardagliga problem i relation till deras. Här hemma dominerar den abstrakta diskussionen om höjt terrorhot. Där känner nästan varje familj någon som dött i kriget. Strax innan Zelenskyj anlände Harpsund kom nyheten om nya civila dödsoffer efter att Ryssland bombat en teater i Tjernihiv, en stad försvarsministern och jag hade förmånen att besöka i början av sommaren. I Sverige hade en motsvarande händelse varit en nationellt trauma med stor plats i historieböckerna, i Ukraina är det nu en del av en mörk vardag. Det brukar heta att relativisering är meningslöst eftersom det alltid går att hitta någon som har det sämre och att diskussioner om problem istället borde föras utifrån tillgängliga alternativa lösningar eller handlingsvägar. Som utgångspunkt håller jag med, men jämförelsen med Ukraina måste göras därför att Ukraina och det ukrainska folket just nu för den fria världens kamp mot en aggressionsmakt som söker kullkasta den rådande säkerhetsordningen. De slåss också för vår frihet. Det är i det perspektivet vi ibland måste se vår tillvaro också för att begrunda hur vi själva hade hanterat och klarat av en motsvarande situation. Det är också mot denna bakgrund det svenska stödet till Ukraina ska förstås. Bara det svenska militära stödet är nu uppe i 20 miljarder och det totala stödet från den svenska staten landar i skrivande stund på ca 26 miljarder. Det visar vidden av Sveriges engagemang. Att Ukrainas president väljer att komma till Sverige är naturligtvis ingen slump. Sverige är i relation till sin storlek en av de absolut största givarna till Ukraina och placerar sig i reda tal inom topp 10. Vi ser också från höger till vänster ett monumentalt stöd hos svenska folket för den den sak som inte bara är Ukrainas utan också vår. Idag hade jag möjlighet att prata om de knappt 4000 ton beredskapsmateriel som MSB har levererat till Ukraina och därtill den fantastiska personal från MSB som är på plats i Ukraina och ser till att materielen gör nytta. Därtill ska också läggas det mycket stora engagemang från civilsamhället som genom insamlat materiel och frivilliga på plats i Ukraina gör stora insatser för det ukrainska samhället och motståndskraften. Vid sidan av det gör myndigheten för psykologiskt försvar ett storartat arbete i sin hjälp till ukrainska samhällsaktörer att arbeta metodiskt för att stå emot ryska påverkanskampanjer. Det finns dock en sak till som bör nämnas i detta sammanhang och det är att det långsiktiga militära stödet till Ukraina är beroende av en stark försvarsindustri. Sverige har en försvarsindustri i framkant och det är något vi ska vara mycket stolta över. För bara några år sedan framkom att stora institutionella investerare avstod från investeringar i försvarsindustrin eftersom den inte kunde anses ”hållbar”. Det var naturligtvis ett uttryck för någon form av naiv självspäkning som kunde få fäste i en värd och en tillvaro som inte behövt fundera över vad som faktiskt krävs för att upprätthålla våra friheter och rättigheter. Grunden för vad som är hållbart måste rimligen definieras utifrån vad som krävs för att upprätthålla den värld vi vill leva i. SACEUR general Cavoli uttryckte den premissen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen ganska frankt, ungefär längs raderna: Om din motståndare dyker upp i en stridsvagn är det en god idé att göra detsamma. Det långa talets korta mening är att Ukraina måste försvara sig med vapenmakt och dessa vapen tillverkas i inte obetydlig omfattning i Sverige. Sverige räddar ukrainska liv både genom donerandet av avancerade vapenplattformar så väl som att leverera nödboenden, generatorer minröjningsutrustning, sjukvårdsutrustning och mycket mer. Kort sagt, Sverige donerar totalförsvar. Att det får företräde framför annat måste vi ibland påminna oss om, särskilt när vi nu går in i kärva budgettider där önskemålen är många. Foto: Magnus Liljegren/regeringskansliet